Så när jag går ut till bilen för att åka till mormor för att äta lunch och batteriet har laddat ur över helgen. Ville jag mest lägga mig ner och tjuta.....
Kim kom och hjälpte mig starta upp den så jag kom iväg iallafall. Biljävel....var ungefär den enda jag kunde tänka just då.
När vi kom hem så somnar Wille i famnen i 1,5 timme så kunde sitta och slumra lite jag med. Så jobbigt när han blir så himla närhetskrävande och inte går att lägga ifrån sig.
Men men det vänder väl det med någon dag 😅
